Ja, stressen kommer smygande. Som när en förkylning är på väg. Man känner det i hela kroppen.

Växla pengar, vaccinationer, visum, reseplaner, kort som ska med, försäkringar hit och dit, räkningar som ska vara betalda, mediciner som måste med och packning. Alla papper måste vara klara, Allt som ska köpas måste köpas. Köpa, köpa och köpa. Vilken tur att man har föräldrar som engagerar sig mer än vad man ber om, ni är guld värda mor och far!

 

I helgen blir det storstädning här hemma hos HallHedman. Behövligt kan jag säga. Nu börjar jag även på att rensa kylskåp och frys. Jag brukar inte handla så ofta när John är borta på veckorna. Istället lagar jag mat av det som finns hemma. Det kan bli fruktansvärt gott men också fruktansvärt äckligt. Oftast gott om jag får säga det själv. Eftersom jag har varit hemmafru (arbetslös) nu sedan Julafton så handlar det mest om att laga frukost/brunch, äta frukost/brunch, dricka kaffe, städa, tvätta, baka, laga lunch, äta lunch, dricka kaffe, umgås med vänner, laga kvälle, kolla på farmen, leta recept, läsa och så tränar jag ganska mycket. Tråkigt tänker ni, helt okej tycker jag. Jag hade ju gärna jobbat men det kändes inte som någon ide att söka något nytt nu innan vi åker. Jag ser det som semester. Jag jobbar ju hela sommaren sen.

 

Brunchen (ja, jag tillät mig själv sovmorgon idag) är uppäten och kaffet är uppdrucket nu måste jag ta tag i den här stressen. Få lite undanstökat. Lätta hjärnan en aning.

 

Hej så länge!