När jag tänker på att komma hem med en nästan helt klar utbildning i ryggsäcken får jag lite panikkänslor. Jag vill ju börja jobba med detta med en gång! Och det kommer inte hända. 

Jag måste ha en plan. Det är en sak som är säker. 

På dagarna rullar allt på och det är jätteroligt men på kvällarna är det värre. Då längtar jag hem till min bebis som går och jamar efter mig där hemma. Jag får otroliga skuldkänslor när jag tänker på min lilla Sally. Så mycket att jag lipat två kvällar i rad nu.

Tidigare ikväll hakade jag på gympa uppe på taket bland stjärnorna. Det var skönt att koppla bort allt för en stund. Hjärnan har ju inte jobbat såhär på flera år. 

PS. Jag har aldrig ätit så god mango som jag gjorde idag. Helt fantastisk.