Vi checkade in mig. Sedan åt John frukost och jag kollade på. Efter lite sprutande tårar och sista pussochkramhejdået var jag ensam. 

Panik. Svimmfärdig. Tårarna rann när jag lämnade fram boardingpasset och jag undrade vad fan jag gett mig in på. Jag tänkte att snart exploderar jag. Som en ballong, man bara blåser och blåser tills den exploderar. 

Precis innan man blåser ut den sista luften som behövs för att ballongen ska explodera händer någonting. Jag tog ett djupt andetag, sänkte axlarna och fokuserade. Min kropp har nog aldrig krävt så mycket fokus som den gjorde idag. 

Vidare till Stockholm. Då tog nervositeten över. Skakig, svettig och stressad men jag fick allting under kontroll med väska och incheckning efter ett tag. Sedan var det dags för lunch. Hungrig? Nope. Köpte en grekisk sallad ändå och satte mig och åt samtidigt som jag analyserade varje människa som gick förbi. 

Efter lunchen var det dags att gå till rätt gate. Satte mig i en gate lite längre bort och sneglade samtidigt som jag hetsåt naturgodiset som jag hade med mig och John fick 50 sms i minuten. Yes, tjejer runt 20-30 år var vad jag såg. Underbart men vågade fortfarande inte gå fram. Så var det dags för boarding och jag var tvungen att ställa mig i kö. Tjejerna som jag sneglat på hamnade bakom mig och då var det bara att börja prata. Hamnade med två av dom jämte mig i planet där jag sitter nu.

Förstår fortfarande inte att jag verkligen ska göra detta. 

Trots alla känslor idag ska detta bli förbannat kul. 

Mot titeln som kostrådgivare!